58 - On Track

Dusk Till Dawn
Please Subscribe to read the full chapter

Karina's
Nagising ako ng may marinig akong mga naguusap. Medyo maingay and when I opened my eyes.. I saw white walls and white lights.

 

 

 

 

 


Nakakasilaw. 

 

 

 

 

 

 

Huh?

 

 

 

 

Where am I?

 

 

 

 

 


Did-

 

 

 

 


"Rina!" I heard someone shouted, that really sounded like Lia.

 

 


"Ohmygod, Luna!" ate Irene?

 

 


"Princess, you're awake! Thank god!" Dad?

 

 

 

 


What? What is happening?

 

 

 

 

 


I saw them. Everyone. Daddy, ate Irene, Yeji, Lia, Yuna and Chae.

 

 

 


Umayos ako ng upo, Yeji and Lia helped me to sit up.

 

 

 

I was so confused. I was at the plane earlier when I fell asleep?

 

 

 

 


"What are you feeling, princess? Are you thirsty? Hurt? Wait- I'll just call your doctor and your mom."

 

 

I just shooked my head.

 

 

"Why am I here? Did my plane crash or something?" I asked them. 

 

 


They all frowned at mukang confused rin sila.

 

 

"Do you mean car, Rina?" Chaeryeong answered.

 

 

 

 

 

What?

 

 

 

 

 

"You and Winter had an accident 3 months ago.. pababa kayo ng Sagada.."

 


"What do you mean? Ohmygod. What- I don't get it, ate.. Where's.. Where's Sky?"

 

 

 

"She's in the other room.. She's still in coma, you were in coma, Luna." sagot naman ni ate Irene.

 

 

 

"They said, Winter saved you. I mean, she really did para hindi ka mapuruhan.." -Yeji

 

 

 


"Siya naman yung napuruhan, Rina.. Sabi ng mga doktor brain dead na raw si Winter.." mahinang sabi ni Yuna.

 

 

 


WHAT?!

 

 


NO.

 

 


.

 

 


What is happening?

 

 

 


So, everything was just--

 

 

 

 

 

 

A ING DREAM?!

 

 

 

 


OH.

 

 

 

 

 


I remember....

 

 

 


I fell asleep while she's driving us home.. pababa ng Sagada. It was still at dawn and raining. 

 


Nakatulog ako not knowing na baka inaantok rin siya. . This is my fault. No, because I did woke her up ng maaga because I have emergency exams 7 in the morning. 

 

 


I can still feel her hug. She hugged me before the car crashed. Maybe she just didn't hug me. Just like Yeji said, Sky saved me. Hinarang niya yung sarili niya para hindi ako mapuruhan. 

 

 

 

 


Bumangon ako at tinanggal yung mga IV na nakakabit sakin. My tears won't stop.

 

 

 

"Where's Sky? I need.. I need to see her. Please.. Ate.. Yej.. please dalhin niyo ako kay Winter.."

 

 

 

Agad naman nila akong sinamahan at inalalayan papunta sa katapat na kwarto. I saw Ryujin, Gigi and Ning they look surprised when they saw me woke up and alive? 

 

 


"Rina! You're awake!"

 

 

"Ohmygod, thank god gising ka na!"

 

 


Sabi nung mag bubba ng makalapit sakin, niyakap naman nila ako. Si Ryujin naman eh hindi na nakapagsalita. 


I looked at Sky. She's laying down on her hospital bed kaya lumapit na rin ako. I traced her face and held her hand while staring at her.

 

 

 

"Karina.." Ryujin called. "Ikaw na lang hinihintay namin.."

 

 

"Her doctors said.. she's already brain dead and those machines.. ayan na lang yung bumubuhay sakanya.." Ning continued. 

 

 

Mas lalo akong naiyak. Hindi pu-pwede 'to. Hindi. 

 

 

 


"We both know as med students na brain dead patients were basically dead, Rina. It won't function-"

 

"NO! No, Gigi. We can't remove that things on her. I will save her kahit matagal!"

 

 

 


Hindi. Hindi ako papayag ng ganto na lang bigla susuko. I will not ing give up on her. She's still alive. I will save her. Please.

 

 

 


"Luna.." hawak ni ate Irene sa braso ko. 

 

 

 


"No, ate! Hindi ako papayag. Hindi niyo papatanggal yang mga yan. If.. if that happens.. Ako.. ako mismo ang magtatanggal ng mga yan. Please. She's not dead. She's still alive, ate. Please, Sky.. Wake up. Come back to me.."

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


-----------

5 years later...

 

 


"Doc Karina, gising na po si Ms. Winter." Winter's nurse called me. 

 

 


"What? Okay. Stay there, please call Doc Ahn to check on her for awhile. I'm on my way back."

 

 

 

 


Nagmadali akong magayos at magligpit dito sa clinic ko sa Manila Doctors Hospital. Saka nagdrive pabalik ng UST Hospital kung saan ako resident Neurosurgeon at kung nasaan si Sky. 

 

 

 

 

 

It's been almost 6 years since she's in coma. I did her 2nd operation and her therapy pero walang nangyayari. I guess, miracle really happens right?

 

 

 

When I arrived at the hospital, people greeted me. Yung iba naman mukang pinaguusapan ako, ofcourse these doctors or nurses or medical staffs knew what happened. 6 years ng nandidito si Sky at parang bahay ko na rin 'to before and after I graduated and now, na kakatanggap ko lang ng residency.

 

 


Nang makarating ako sa room ni Winter sa presidential suite. Nakita ko sila ni Yujin at mukang naguusap.

 

Please Subscribe to read the full chapter
Like this story? Give it an Upvote!
Thank you!
gayrightswrites
Hello! As promised, here's a double UD! Thank you so much for reading DTD! :) HBD siguro sakin hihi. Stay safe & stay hydrated! lablab. ♥ PS. HBD talaga since umuwi before my bidet si Hyun at Minjeong hihi. Plus the RV teasers. YAY. ♥

Comments

You must be logged in to comment
Trumfeet #1
Chapter 47: HooooooOOOOOO SHETt_t
Trumfeet #2
Chapter 43: GO! MARENG LIA IPAGLABAN MO!
Trumfeet #3
Chapter 41: OTOR WE/I DON'T MIND KUNG MAHABA ANG OTOR'S NOTE MI LALO NA KAPAG MAY KINIKWENTO KA🫶 OK LANG KAHIT MAHABA YAN BABASAHIN KO PA RIN YAN TOR🫶 AND TOR PLEASE DO NOT INVALIDATE YOUR FEELINGS 🫂🫶 PAGALING KA TOR AH?🫶 HART HART🫶
Trumfeet #4
Chapter 40: OTOR TAAS UPUAN! THANK YOU SA INFO NA TOH TOR! BERI MATS! HART HART KA SA AMIN🫶🫶🫶
Trumfeet #5
Chapter 32: Ama namin, sumasalangit Ka.
Sambahin ang ngalan mo.
Mapasaamin ang kaharian mo
Sundin ang loob mo dito sa lupa para nang sa langit.

Bigyan mo kami ngayon ng aming kakanin sa araw-araw
At patawarin Mo kami sa aming mga sala
Para nang pagpapatawad namin sa mga nagkakasala sa amin.
At huwag mo kaming ipahintulot sa tukso
At iadya mo kami sa lahat ng masama

Amen
Trumfeet #6
Chapter 23: sori teh terwin igop ehh,,,,,
Trumfeet #7
Chapter 17: amen? Amen.
Trumfeet #8
Chapter 17: amen? Amen.
Trumfeet #9
Chapter 16: Hoy! kaninong kanta toh? Kundiman by Silent Sanctuary? Ay kay ssob rj ba? Oh! ssob rj ibomba muna toh!
Trumfeet #10
Chapter 14: ebarg,,,,