Special Chapter VII

Dusk Till Dawn
Please Subscribe to read the full chapter

Lia's

I don't know where this all started. I hate to say this but I am thinking na gusto ko si Yuna. Hell, I don't know how? All I know is we were always bicker. Oo, lagi kaming nagba-bardagulan, her words.. We're always fighting and all that. She always teasing me rin kasi and as a pikon. Oo, I admit that, pikon talaga ako. Madali akong mainis, mairita. Maarte na kung maarte pero that's me. Duh?

 

 

 

 

 

 

"Ganda mo sana, Miss sungit mo lang." hah! I'm pretty talaga no! Bwisit! Late na nga ako may makakabangga pa ako! First day being a frosh nga naman! Ugh. Bad day!

 

 

"Stop talking, and akin na yan!" I shouted at her, I was not in the mood talaga to talk ngayon. May ganap kasi sa house and late pa ako!

 

 

Inabot niya sakin bag ko na nahulog, 
"Okay, sorry ulit, Miss.." she checked my ID na nakasabit sakin, "Julia. Sorry talaga, hinahanap ko kasi yung building ng engineering nasa kabila pala. Sige, alis na ako. Sorry ulit!" 

 

 

 

 

 

We were 1st year college sa DLSU when I met Yuna. First meet palang, inaway ko na siya. But that's understandable since I was really not in the mood that morning. Mom and dad were fighting so early in the morning. 

 

 

 

 

 

 


2nd meet? I think this is were we got close or maybe, nag-usap ng matino? How can I forget that day? The day mom and dad got divorced and dad left us with another woman. Saklap diba? 

 

 

After class nun, I was waiting kay dad to pick me up. Pero ang ending nakalimutan niya pala akong sunduin. So, I said sakanya na I'll just book my grab na lang pauwi. 

 

 

I was walking pero maling exit pala yung nadaanan ko and sarado siya, so bumalik ako and dumaan ako sa field. 

 

 

 


Maybe I can stay here for awhile, I still don't want to go home. Is that even a home pa ba? Mom and daddy got their divorce papers signed na kahit na I told them na I don't want that to happened. I don't want na broken family kami. But Mom signed it anyway, para daw sa ikakatahimik ni dad since meron ngang ibang babae si daddy. 

 


I wasn't aware na I was crying na pala kung wala pang maga-abot sakin ng panyo. 

 

 

Wait- What? Who the heck?

 

 


"OHMYGOD!" I flinched. 

"Sorry. Akala ko kasi ako lang nandito tapos may narinig akong umiiyak. Ikaw pala yun.." she said when she sat beside me dito sa bleachers sa field.

 

 

I wiped my tears using her handkerchief and looked at her, "Its.. its okay.. Thank you." sagot ko sakanya and she gave me a small smile. 

 

 

She looks sad and it looks like kagagaling niya lang rin sa iyak? Her eyes are kinda red pa. 

 

 

"Gusto mo bang mapag-isa? Pwede naman kitang iwan dito? Baka gusto mo pang umiyak?"

 

"N-no, its okay. U-uuwi na rin ako any minute.. Ikaw? I mean- why are you still here?" Hindi ko rin maiwasang tanungin. She cried rin kasi. 

 

"Ahh.. Ano lang, umiyak lang din. Naaksidente kasi yung magulang ko kagabi tapos.. dead on arrival si Mama. Si Papa naman.. nasa ICU pa at hindi pa namin alam kung magigising pa siya." OMG WHAT? Bakit parang hindi siya nahirapan sabihin tong mga to? 

 

 

Her face is just blank, pero if you will see it carefully, sobrang lungkot ng eyes niya. 

 


I feel soften. 

 

 


I suddenly realized na hindi lang rin pala ako yung may ganitong situation. Halos same kami, her parents part ways but her mom will never coming back home sa kanila. As for me, nag divorce lang naman sila but that doesn't mean I can't see them both na.

 

Siya, she will never get to her mom na. Or worst, both of them pa.

 

 


"I-Im.. I'm sorry to hear that.. Are.. are you okay?" Freaking hell, LIA! Malamang, she's not okay! GAAAH!

 


Umiling siya ng dahan-dahan. Ofcourse! My God, Lia! You're so shunga!

 


"Oh- I'm sorry, who's gonna be fine after knowing that nga naman. Sorry..."

 

Natawa siya ng mahina, "Ikaw?"

"Ha?"

 

 

"Ikaw, may nangyari ba? Bakit ka umiiyak dito?"

 

"I- Uhm- I don't know if its okay to say this pero- uhm, My parents got divorced."

 

She looks at me, parang pinakikiramdaman siguro ako, I guess? 

 

 


" happens talaga ano?" she sit back na parang medyo nakahiga na rin siya sa bleachers. 

 

"Well, yea. I guess?"

 


"Sana naghiwalay na lang rin sila Papa hindi yung may nawala pa sakanilang dalawa.." she said with her eyes closed, "Masakit pala talagang mawalan ng mahal sa buhay."

 

"Swerte mo pa, kasi naghiwalay lang yung magulang mo at makikita mo pa rin sila. Ako.." she sighed. "Kaya kahit hiwalay na sila, make them the happiest, gawa kayo ng maraming memories.. Nagpapasalamat na lang rin ako na bago pa makuha samin si Mama, madami na rin kaming memories na masasaya.."

 

 


Make them the happiest. Make some memories. 

 

 


Memories? I don't even know if may mga masasayang memories pa kami together. I am the only child and inaamin ko na spoiled ako, na I get what I want. Pero memories with the like being together? Bilang lang siguro?

 


Even our lunch or dinner out or kahit sa house lang. We all barely talk or see each other pa nga. Sobrang busy ni Mom sa work, same as daddy, yung work rin kasi ni daddy minsan he needs to be some where outside the country pa.

 

 


Thank god, I have Rina and Yeji. Hindi ko pa sila nakakausap about this since kanina ko lang rin nalaman. And Rina got sched since she's a model. Si Yeji naman sinabay ni kuya Hyunjin, may early dinner daw sila with fam. I'll talk to them na lang tomorrow siguro.

 

 

 

"I'll try.." ayan na lang rin ang nasagot ko. I don't even know how to answer that kahit hindi naman question yun. She's just giving me an advice, I guess?

 

 

 

After a minute of silence nag-ring yung phone niya na I thought It was mine pa. 

 

 

"Hello? Ninang, bakit po? Ano pong nangyari?" 

 

"Ano?! Pero nagising na po si Papa? Okay naman po ba siya? Okay po, nang. Opo. Pupunta rin po ako agad dyan. Thank you po. Opo."

 

Please Subscribe to read the full chapter
Like this story? Give it an Upvote!
Thank you!
gayrightswrites
Hello! As promised, here's a double UD! Thank you so much for reading DTD! :) HBD siguro sakin hihi. Stay safe & stay hydrated! lablab. ♥ PS. HBD talaga since umuwi before my bidet si Hyun at Minjeong hihi. Plus the RV teasers. YAY. ♥

Comments

You must be logged in to comment
Trumfeet #1
Chapter 73: Thank you tor😫🤗🫶
Trumfeet #2
Chapter 73: AND THAT'S A WRAP!😫🤟
Trumfeet #3
Chapter 71: ay😅 sorry tor😓 jinudge kta sorry😓😅
Trumfeet #4
Chapter 70: sorry tor pero pakyu kaT_T bakit? bakit?! bakit mo toh nagawa sa kanila?! sorry tlga sa badwordsT_T
Trumfeet #5
Chapter 66: bat galit ka kay karina?t_t
Trumfeet #6
Chapter 64: yun laang,,,,,sk8
Trumfeet #7
Chapter 47: HooooooOOOOOO SHETt_t
Trumfeet #8
Chapter 43: GO! MARENG LIA IPAGLABAN MO!
Trumfeet #9
Chapter 41: OTOR WE/I DON'T MIND KUNG MAHABA ANG OTOR'S NOTE MI LALO NA KAPAG MAY KINIKWENTO KA🫶 OK LANG KAHIT MAHABA YAN BABASAHIN KO PA RIN YAN TOR🫶 AND TOR PLEASE DO NOT INVALIDATE YOUR FEELINGS 🫂🫶 PAGALING KA TOR AH?🫶 HART HART🫶
Trumfeet #10
Chapter 40: OTOR TAAS UPUAN! THANK YOU SA INFO NA TOH TOR! BERI MATS! HART HART KA SA AMIN🫶🫶🫶